Sedan flera år tillbaka har det inom Europeiska unionen (EU) pågått ett arbete med att skapa nya och modernare regler inom livsmedels-, foder-, djurhälso-, djurskydds- och växtskyddsområdena. De nya EG-förordningarna om foder- och livsmedelshygien samt om offentlig kontroll utgör en omfattande reglering av de samhällssektorer som behandlar dessa frågor. I dagligt tal kallas alla de aktuella EU-förordningarna för Hygienpaketet.

Eftersom EG-förordningar, till skillnad från EG-direktiv, inte omarbetas till nationella föreskrifter gäller samma regler inom hela EU. I EG-förordningarna finns både generella bestämmelser och bestämmelser med hög detaljeringsgrad. Förordningarnas bestämmelser påverkar därmed det svenska regelverket på samtliga nivåer. Några av bestämmelserna riktar sig direkt mot medlemsstaten, som bland annat skall se till att förordningens bestämmelser kan verkställas. Andra bestämmelser riktar sig till myndigheter och anger vad dessa har för uppgifter. En del av bestämmelserna är generella och anger grundläggande principer och mål för den offentliga kontrollen. De anger också hur kontrollsystemet skall organiseras både på nationell nivå och på gemenskapsnivå.

De nya EG-förordningarna träder ikraft den 1 januari 2006. De innehåller inte några specifika regler för djurskyddet, utan dessa återfinns i redan befintliga direktiv, t.ex. värphönsdirektivet, svindirektivet, kalvdirektivet, transportdirektivet. Däremot ställs, i två olika förordningar, krav på att kontrollen av djurskyddsreglerna följs.  

De förordningar som framförallt berör djurskyddet är:

  • Förordning (EG) 882/2004 (kontrollförordningen) angående kontroll av efterlevnaden av foder, livsmedel, djurhälsa och djurskyddslagstiftningen,
  • Förordning (EG) 854/2004 angående särskilda kontrollregler för livsmedel av animaliskt ursprung.

De viktigaste konsekvenserna av förordning 882/2004

  • Begreppet tillsyn ersätts av begreppet offentlig kontroll.
  • Den offentliga kontrollen ska
    – som huvudregel genomföras utan förvarning,
    – genomföras regelbundet samt vara riskbaserad,
    – vara opartisk, enhetlig och av hög kvalitet,
    – vara effektiv och ändamålsenlig,
  •  De behöriga myndigheterna ska se till att någon intressekonflikt inte föreligger för kontrollpersonalen.
  • Krav på effektiv och ändamålsenlig samordning mellan berörda behöriga myndigheter.
  • Krav på revision av hur den offentliga kontrollen utförs.
  • De behöriga myndigheterna ska se till att all personal som utför offentlig kontroll får lämplig utbildning och regelbunden vidareutbildning vid behov.
  • Krav på skriftliga inspektionsrapporter.
  • Krav på åtgärder från de behöriga myndigheterna vid bristande efterlevnad av regelverket.
  • Det skall finnas en samlad flerårig nationell kontrollplan, som bl.a. skall omfatta djurskyddskontrollen.

De viktigaste konsekvenserna av förordning 854/2004

  • Besiktningsveterinärer vid slakteri kommer att få ett avsevärt utökat ansvar för djurskyddskontrollen på slakteri samt på transporter till slakt.
  • Kommunen och besiktningsveterinärerna kommer, när kontrollsystemet är på plats, att få ett delat ansvar för djurskyddskontrollen på slakteri.

På departementsnivå pågår anpassningar av djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539) till de nya EG-förordningarna.